torsdag 14 juni 2012

1 år med LCHF

För ett år sedan tog jag och Jimmy ett beslut, vi skulle ändra våran kost. Tänkte jag skulle sammanfatta mitt LCHF-år. Första gången jag hörde talas om LCHF var när jag av en slump läste Katrin Zytomierskas blogg, hon hade fått en son, gått upp 30kg och nu skulle hon går ner i vikt. Hon började med LCHF och rasade i vikt. Tyckte hela idén verkade lite bra för att vara sant, goda såser och oster och ändå gå ner i vikt. Hon tränade ganska mycket under den här tiden med en PT, så jag tänkte att det var där hemligheten låg. Hursomhelst började jag följa hennes viktresa, som såklart blev en lyckad resa.

Kan ju berätta om min viktbakgrund, har alltid varit normalviktig, har aldrig varit sockerberoende eller haft något matmissbruk, men efter två täta graviditeter stod vågen på 75kg. Lyckades med hjälp av pulver, Prenet och Herbalife gå ner till 67kg, men ingen människa kan leva på pulver resten av livet, man tröttnar ganska rejält. Plus att hungern alltid var där, mer eller mindre. Efter pulvret började jag att äta som vanligt. Vi åt mycket skräpmat, hamburgare och pizza. På helgerna var det alltid en köttbit, klyftpotatis och sås plus att jag drack massa Coca cola. Efter maten hamnade vi alltid i värsta matkkoman, höll på att somna i soffan efter maten, men sen efter nån timme kom chips eller ostkrokspåsen fram och sen åt man till man var mätt igen. Hade väldigt ofta ont i magen, vilket man kan förstå nu i efterhand. Under veckorna försökte vi äta nyttigt eller vad vi trodde var nyttigt...lightprodukter och pasta och på kvällarna var man alltid hungrig, smååt framför tvn.

En vacker dag för ett år sedan kom vändpunkten, jag var på en fest med jobbet. Vi spelade krocket och hade riktigt trevligt. Så klart tog folk kort, kort som sen hamnade på Facebook och jag fick se bilder på mig själv i min nya fina klänning och det enda jag såg var en tjockis. Det var en wake-up-call för mig, det enda jag kunde tänka på var:
-Vad håller jag på med!? Är det så där jag vill se ut??? Knappast!
Samma helg ställde jag mig på vågen, 70KG!!! stod på det på vågen. Det var droppen! På måndagen började vi med LCHF, hade inte förberett mig speciellt mycket, sökte mycket information på nätet. Ladda hem en app på telefonen, Livsmedelsdatabasen, den använde jag mig mycket av i början. Knappade in allt jag skulle handla och kollade hur mycket kolhydrater det var. Började läsa varenda innehållsförteckning och blev förvåndad över allt det var socker i, köttbullar, såser, röror, dressingar, soja, chilisås, ja i precis allt som är halvfabrikat var det socker i. Bara att laga allt från grunden. Har ett starkt minne av första helgen med LCHF, gick och handlade efter jobbet, kunde inte förställa mig en helg utan snacks framför tvn. Så jag köpte massa saker i ren panik, visste inte vad jag skulle köpa så allt fick följa med, köpte ost, korv, grönsaker och dipp, dessutom köpte jag en liten Cola. Kan berätta hur helgen slutade, vi åt middag och sen var vi mätta och hur gärna vi än ville dippa våra grönsaker så var vi inte det minsta sugna, så vi hoppade över allt och colan hällde jag ur. Vi åt väldigt mycket grillat även då och grillade grönsaker och så med nån god sås till. Tyckte ofta att det var för bra för att vara sant, äh det tycker jag fortfarande. Vi åt den godaste maten och ändå gick vi ner i vikt. Första veckorna rasade verkligen vikten, en perfekt morot att fortsätta, samtidigt som man slapp suget efter att småäta. Första veckorna hade jag svårt att träna, så det blev mest morgonpromenader, men även dom var kämpiga. Det vände efter ett tag och träna blev inget problem. Efter semestern när vi kom tillbaka till jobbet så hade vi gått ner 12kg var. Och det var i samma veva som vi började blogga, anledningen till det var att vi började lägga ut bilder på vad vi åt på Facebook och fler och fler hörde av sig och ville ha recepten. Så vi tänkte att en blogg skulle ju vara bra att ställe att samla våra recept. Sen har bloggen utvecklas, blivit lite mer personlig. Eftersom vi delar på bloggen så är det alltid nån som kan blogga. Och vi är så glada att ni är så många som vill läsa den.

Under förra hösten bestämde vi oss för att börja åka skidor och åka Kortvasan, vilket vi också genomförde. Efter viktnedgången och med den här kosten har jag mycket mer energi och under det här året har jag utmanat mig själv på flera olika sätt som jag aldrig skulle ha gjort annars. Både fysiskt och psykiskt, jag har tränat mig trött som jag aldrig har gjort förut, jag har varit nervös som aldrig förr, jag har varit stolt och glad som aldrig förr.Innan tänkte jag att om jag bara går ner i vikt så skulle jag bli lycklig eller lyckligare. Jag hade samma fina familj som för ett år sedan, bor i samma hus, men jag är så där en miljon gånger lyckligare för jag bor i en annan kropp. Känslan att vara nöjd med sig själv eller så nöjd som jag kan bli just nu, den känslan önskar jag att alla skulle få uppleva. När jag väl börjar med något så blir jag ganska manisk, blir rätt strikt och det var precis vad  jag var med LCHF när jag ville gå ner i vikt, så om jag visste att det skulle krävas 10veckor av mitt liv, en ganska liten investering i tid, för att gå ner i vikt, så hade jag gjort det för länge sen, fast grejen är ju att jag inte hade nyckeln, visste inte hur det skulle gå till. Jag har sagt det förr, LCHF började som en diet och blev en livsstil som jag aldrig kommer att överge.

Sista veckorna har jag börjat med periodisk fasta, anledning är för att gå ner några kilo inför sommaren, bonusen är att jag har fått tillbaka min hunger, det sägs ju att hungern är matens bästa krydda och det stämmer verkligen. När jag äter tre gånger om dagen hinner jag inte bli hungrig mellan målen, det blir jag nu, självklart inte panikhungrig, det kan jag inte bli längre, men jag känner hunger och då är det gott att äta. Nu äter jag lunch, lite nötter och sen kvällsmat. Och jag går ner vikt, 2kg på två veckor, ska gå ner 1kg till sen är jag nere på min målvikt.

Så, det där var lite sammanfattning över mitt första LCHF-år, nu startar år 2.

Nu till två helt andra saker, ni vet stegräknartävlingen som vi har haft på jobbet, idag fick jag reda på vilka som vann...YES mitt grymma tjejlag vann! Det andra är att jag vill gratulera min pappa som fyller år, grattis världens bästa och snällaste pappa Bo! Nu är det dags att gå och lägga sig, natti natti! Tack för att ni kikar in här! Ha det fint! / Camilla

7 kommentarer:

  1. Tänk vad härligt att hitta sitt eget sätt att äta som håller en mätt, nöjd, frisk och smal! :)
    Grattis till vinsten i stegräknartävling! :)
    Och tack att du kikar in hos mig och lämnar kommentarer! :)
    Ha en toppen fredag!
    Kram
    //Lana

    SvaraRadera
  2. Grymt bra jobbat och vilket bra resultat! :)

    SvaraRadera
  3. Härlig berättelse! :) Tack för en fin och läsvärd blogg med underbara recept!
    Mvh Josefin

    SvaraRadera
  4. Tack för alla snälla ord och tack för att ni finns! Kram / Camilla

    SvaraRadera
  5. Det är alltid så roligt att läsa vilken anledning som finns bakom kostvalet. Jag följer er blogg med glädje och hämtar inspiration härifrån.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Erika! Följer din blogg och blir oerhört inspirerad. Ha det fint!

      Radera