Kålrotsgratäng - den godaste gratängen ever

God middag på er! Camilla här, bäst man skriver det eftersom det var så länge sedan jag bloggade. Hoppas att det är bra med er trots det något kyliga sommarvädret. Tänkte jag skulle bjussa på ett supersmarrigt recept så här inför helgen. Förra helgen åt vi en jättegod middag, kan nog vara den godaste, vad sägs om  hängmörad clubsteak, kålrotsgratäng, grillade grönsaker och hemgjord bea. Jag njöt av varenda tugga, mums vad gott!

Förra veckan pratade vi om potatisterrin på jobbet och då kom jag på att det skulle man ju kunna göra av något annat än potatis, tänkte att kålrot skulle nog vara en bra stand in. Och det var det! Brukar ju göra rättikagratäng annars, men jag tycker resultatet är så varierande, ibland är det sjukt gott och ibland smakar rättikan bara konstigt. Kålrotsgratäng är verkligen den godaste gratäng jag har ätit och mest lik potatisgratäng. I potatisterrin brukar man tydligen ha ägg i, men det hoppade jag över, men det kanske också blir gott, så testa vettja! Förut när jag bloggade tänkte jag alltid på hur mycket jag använde av alla ingredienser när jag lagade mat, men nu är det lite si och så med det, så ni får hålla tillgodo med ungefärliga mått, okej?

Kålrotsgratäng 4st portionsformar

• 1 kålrot ca 500-700gram
• ca 300 gram Philadelphia
• ca 3dl vispgrädde
• 1,5 grönsaksbuljongtärning
• 1 gul lök
• 1 vitlöksklyfta
• 12 skivor ost
• salt
• peppar
• riven parmesan

Ha grädde, Philadelphia och buljong i en kastrull och koka upp och låt sjuda i några minuter. Skiva kålroten tunt med osthyvel eller kör med matberedaren om den kan skära supertunna skivor, skiva gullöken tunt. Varva kålrot, lök, pressad vitlök, skivad ost och gräddblandningen i formarna, salta och peppra mellan varje varv. Toppa det hela med riven parmesan. Sätt in i ugnen på 225grader, lägg på ett bakplåtspapper när parmesanen fått fin färg och låt formarna stå var tills kålroten är mjuk, ca 45 minuter.

För några veckor sedan, kanske nån månad sedan, fick jag besked av min hjärtläkare att jag inte får träna hårt längre. Ett tråkigt besked eftersom jag verkligen gillar att träna, saknar löpträningen oerhört mycket och även gymträningen. Nu ska jag så klart inte sitta still, utan min läkare sa att jag skulle promenera varje dag och att jag kunde gymträna lätt. När jag fick beskedet så kom Jimmy och barnen hem med en present till mig, en Garmin vivofit, en klocka som mäter steg, km, kalorier och även hur man sover. Den har verkligen hjälpt mig att gå ut och gå, något som jag egentligen tycker är ganska trist, vill ju mycket hellre springa Jag har som mål att gå 20000steg om dagen, vilket med mitt rörliga jobb inte brukar vara några problem. Man blir verkligen sporrad att gå sina steg varje dag och sen när man sitter still för länge blir det röda streck på klockan som på bilden. Och då är det bara att röra på sig, så det är väl läge för det! Ha en trevlig helg! / Camilla